Lomma , mitt svenska smultronställe

Lomma, ligger en liten bit från Malmö och Lund.
Ute vid kusten, långgrund strand, småbåtshamnar, tryggt att växa upp.
Man kan cykla kors och tvärs och det kan ibland kännas som en liten by där alla känner alla.
Här har jag bott i omgångar.
Första gången var jag 12 år och bodde här tills jag lite pö om pö lämnade boet och flyttade till Malmö.

Och så andra gången var när vi köpte huset, år 2001. Jisses vad tiden gått fort.
Nu ska vi lämna, inte säga hej då utan mer på återseende.
Inget vet vart vi hamnar i slutänden, det som känns rätt nu kanske känns helt fel om något år.
Men för att veta det måste man ju våga prova, det gör vi nu.

Idag strosade jag och mannen genom Lomma.
Tar cirka 7-10 minuter hemifrån tills vi är vid havet.
Vackert, njutbart och rogivande.

Hade kameran med mig och fotograferade lite delar av byn.

Vi konstaterade att det är väldigt sällan vi är på tu man hand, vi slog oss ner på en av hamnrestaurangerna och njöt av utsikten, maten, sällskapet och tystnaden;

Vi åt först lite grovt bröd med olivröra, därefter kalvfärsbiff med saltgurka, vitlöksmajonäs, nypotatis mm
Jag slog till med en cola light och mannen drack en tjeckisk öl som hette Ferdinand.

Och så avslutade vi med en glass från Lommas egna glassfabrik.
Ledsen att säga men den glassen motsvarade inte mina förväntningar, lite ”vattnig”.
Tackar vet jag Olof Viktors chokladglass, helt oslagbar. Är det något jag kan så är det chokladglass !
Mannen fick min glass också:-)

På vägen hem träffade vi på goda vänner. Den känslan, att alltid känna igen någon, stanna och prata, vinka eller nicka en hälsning, den gillar jag.
Det kan jag säkert bygga upp i Spanien också men det tar tid.
Här har generation efter generation vuxit upp och alla vet i stort sett vem alla är, bortsett från de nyinflyttade.
Man är liksom inte lika anonym här som i en storstad, vilket säger sig själv när man bor i en liten by.
Och den känslan passar inte alla men jag gillar den.
Lika mycket gillar jag att vår dörr alltid är öppen, folk knackar högst en gång sedan öppnar de dörren och skriker ett hej. Det är nästan svängdörrar, mycket spontana besök . Jag ÄLSKAR att ha huset fullt!!

Snart är det dags att hoppa i säng, imorgon är sista dagen här.
Det är mycket som ska ordnas upp och packas.
Vi hörs när jag hinner sätta mig ner.

kram jess

Ps: Vilket är ditt svenska smultronställe ??